Min Kolan
Borta, allt är borta.
Jag stötte ihop med Kolans ägare igår när jag var på Islandshäst NM. Jag var väldigt glad över att se henne, fast jag såg direkt att något var fel. Hon såg förkrossad ut. Direkt efter vi hade hälsat släppte hon bomben. Kolan har blivit avlivad. Allt gick sönder inom mig när hon sa det. Min kogris är borta. Hon berättade om att hennes kropp hade varit full av tumörer, och att två stycken lyckats växa sig stora som knytnävar, på mindre än 48 timmar. Dom hade inget annat val än att avliva henne. Så nu är allt borta.
Jag brukade ligga och drömma på kvällarna om hur det skulle vara när/ifall vi skulle få Kolan på foder igen. Jag brukade drömma om henne, tjata på mamma att vi var tvungen att åka ut till henne en dag och hälsa på. Jag brukade gå igenom mitt foto album "Kolan" och bara längta efter henne. Nu kan jag inte gå igenom albumet utan att gråta.
Kolan passade oss så perfekt. Jag älskade att rida henne. Allt kändes rätt, till skillnad från när jag red Zorro. Hon fick mitt ridintresse att växa större. Fast nu är hon borta. Cancern tog min vän ifrån mig.
Det roliga var att tidigare den dagen, innan vi fick beskedet, var att jag hade gått runt och sagt till mamma; "Jag saknar Kolan jättemycket, vi måste bestämma någon dag vi ska åka ut till henne."
Jag grät när jag skrev detta och jag gråter förmodligen fortfarande. Det känns tomt inom mig. Jag misstänker att en del av mig dog med henne.
Jag kommer förmodligen att sluta blogga här nu, jag orkar helt enkelt inte med någonting utan Kolan.
Jag kommer alltid att älska dig, min kogris. ♥
Saknar pluttisen
Vi ses snart igen, min vän ♥
Nu är min lilla älskling utsläppt i hagen med sin stiliga hingst tillsammans med 6 andra ston plus 2 föl. Kommer sakna henne.
Augusti 2011 - Juni 2012
Augusti 2011:
September/Oktober 2011:
December 2011:
Februari 2012:
April 2012:
(Oskarp... -.-)
Juni 2012:
ILY ♥
Förändringar sker
Jag vet att jag inte upptaderat, men jag har inte haft tid.
Jag har nämligen gått och funderat på ett stort beslut som jag bestämt mig för att ta, jag kommer sluta på Zorro. Jag visste att den dagen skulle komma, men det känns ändå svårt. Han är ju förliten nu, det märker alla. Han orkar inte bära upp min vikt och längd, så det får bli såhär. Igår var det därför den sista dagen som jag var riktig medryttare på honom. Visst, jag kommer ha hand om honom hela vecka 30, och jag behöver bara slänga iväg ett sms när jag vill rida honom, men ändå. Det känns ändå jätte svårt, men tyvärr får det bli så.
Kolbrá
Jag har ju hängt med mamma några gånger till stallet, till Kolan nu, och jag har bara en sak att säga; Hon är en fantastisk häst! Visst, hon har knappt någon trav, just nu kan hon bara fatta galopp i ena varvet, hon är stel, men jag älskar henne. Hon är också väldigt pigg och har lyckats sticka iväg i pass under galoppövningar, men hon är ändå underbar! Hon är så mysig när man tar hand om henne och hennes tölt är fantastisk.
Tyvärr lider Kolan av exem, som de flesta islandshästar som är importerade från island har, så hon har lyckats klia av sig sin vackra man, och hon har lite exem över hela kroppen, även fast hon går med täcke och vi smörjer in henne nästan varje dag.
Iaf, våran ridlärare, Marie, har faktiskt frågat ifall vi är intresserade av att köpa henne. Hon har nämligen precis räddat en häst från slakt och har tagit den hästen till sitt stall. Tyvärr kommer hon inte ha plats för Kolan när hon kommer tillbaka från betäckningen så då måste hon göra någonting med henne. Då frågade hon ifall vi skulle vilja köpa henne för en billig summa, men mamma vill inte köpa någon häst men hon skulle tänka sig att ta henne på foder, fast då skulle hon stå i ett stall som ligger närmre vårat hus eftersom ridskolan ligger 30 min bort och vi kan inte åka den sträckan varje dag. Jag hoppas verkligen att vi kommer ta henne på foder, för jag gillar verkligen henne,
Kolan i vintras, igga oskarpa bilden.
Kolan idag
Tyvärr lider Kolan av exem, som de flesta islandshästar som är importerade från island har, så hon har lyckats klia av sig sin vackra man, och hon har lite exem över hela kroppen, även fast hon går med täcke och vi smörjer in henne nästan varje dag.
Iaf, våran ridlärare, Marie, har faktiskt frågat ifall vi är intresserade av att köpa henne. Hon har nämligen precis räddat en häst från slakt och har tagit den hästen till sitt stall. Tyvärr kommer hon inte ha plats för Kolan när hon kommer tillbaka från betäckningen så då måste hon göra någonting med henne. Då frågade hon ifall vi skulle vilja köpa henne för en billig summa, men mamma vill inte köpa någon häst men hon skulle tänka sig att ta henne på foder, fast då skulle hon stå i ett stall som ligger närmre vårat hus eftersom ridskolan ligger 30 min bort och vi kan inte åka den sträckan varje dag. Jag hoppas verkligen att vi kommer ta henne på foder, för jag gillar verkligen henne,
Kolan i vintras, igga oskarpa bilden.
Kolan idag
Min ridning
Failbild på Zorro
Ett av mina största intressen är ju ridning och jag har snart ridit i hela 4 år. Jag går på en islandshäst ridskola tillsammans med min mamma, i den mest avancerade gruppen på hela ridskolan. När jag inte rider på ridskolan rider jag min medryttarhäst Zorro och min mamma rider sin medryttar/halv foderhäst Kolbra. Kolbra står på ridskolan och är våran ridlärares häst. Det händer att jag får rida hnne då och då, vilket är väldigt roligt, eftersom jag älskar henne. Tyvärr kommer mamma bara ha henne Juni ut, sen kommer hon betäckas.
